Lite race och nya samarbeten!

Nu har det äntligen börjat hända grejer igen, efter lite ”rehab” period hemma i Sverige för både armbåge och huvud så är jag nu tillbaka i Luxemburg sedan 2 veckor tillbaka. Jag fick ta av gipset redan efter 10 dagar efter crashen vilket gjorde att jag kunde vara tillbaka och tävla i Fleche Ardennes föregående Söndag, var egentligen inte redo men hade förväntningar att kunna gå i mål iallafall, detta sattes de stopp för redan efter 40km då en av våra ”kaptener” vurpar och jag får stanna och hjälpa honom tillbaka till klungan kort därefter sätter han bakväxeln i bakhjulet och då var det dags igen, stanna, byta cykel snabbt igång igen, jaga ifatt karavanen, köra igenom hela karavanen för att sedan köra upp i toppen av klungan. Därefter var mina ben något sura och i nästa uppförsbacke klarar jag inte av att följa klungan, jag rullade till langningen och åkte sedan bil till målet.

Under veckan fick jag till några långa fina distans pass i fin vädret vilket gjorde susen till GP criquelion 1.2 i Belgien, första 2 timmarna var hemska då världens i särklass bästa conti lag verranda willems neutraliserade allt vilket ledde till att fältet sprack flertalet gånger, under denna perioden satt jag med fint framme i första grupperna som bildades medans många andra fick slita hårt för att köra ifatt bakom. När vi väl byter väderriktning och närmar oss det lokala varvet där vi skulle köra 5 x 22km med en kullerstens backe på mitten så lugnar Verranda Willems åkarna ner sig något och jag försöker gå på någon attack men inget som håller mer än 5 minuter. Det blir körning de första två varven i backen och på de 3 varvet uppe på toppen så hoppar min kedja av och lägger sig innanför vevpartiet får inte upp den och får hjälpa till med handen medans jag ser klungan försvinna. Som tur är kommer de en liten grupp bakifrån och vi jobbar oss ifatt efter 15 kilometers vild jakt. Under de lokala rundorna duggade vurporna tät och jag var så pass nära en gång att jag fick hoppa över en annans cyklist framhjul. Sista gången uppför kullerstens backen ger jag upp och rullar med grupetton till mål. Visade sig vara en ganska bra idé då de vurpades rejält under de sista 5km till mål.

Gårdagen bjöd på Kriterium i Tyskland rättare sagt i Köln på en väldigt med betoning på väldigt lätt åkt bana nästan 48 kmh i snitt säger ju sitt. Med en del duktiga åkare på startlinjen från både World tour och Pro conti så blev det en fin tävling. Vi skulle avverka 46 varv x 2,2km, satt endast med de första 20 varven för att låta de andra ungtupparna trötta ut sig lite. Med 26-8 varv kvar försöker jag vara med på varenda attack som går men inget som fick någon större lucka inte ens med åkare som Nils Politt från Katusha får lucka på mer än 5-10 sek, det hela avslutades i en klungspurt.

Utöver det har de börjat hända grejer med roliga samarbetspartners samt lite ny design här på sidan. Vad var och en utgör i min satsning kommer senare! Alla logorna är klickbara så klicka gärna in på de olika!

Från kalas till misär

Tjenare några händelserika veckor har gått sedan jag lämnade Mallorca, och jag börjar väll där jag slutade senast.

Racet i Manacor gick inte som jag hade väntat spöregn från start och pannkaks platt bana som mätte 50km x 2 vilket gav en samlad klunga de första 80km och självklart sitter man och sover när väl en utbrytning får lite utrymme som sedan kommer att hålla till mål. När det väl slår mig att denna utbrytning var farlig ställer jag mig på pedalerna och försöker att brygga upp själv, vilket var lite väl optimistiskt blev relativt snabbt inkörd igen, Sedan la jag mig i spets å körde de sista 7-8km med klungan på hjul. Under dessa km kom jag fram till att de är jävligt mycket roligare att bli jagad än att jaga. Väl i mål så bröt solen igenom och bjöd på solsken resten av dagen såklart!

Under veckan som kom hann jag med att få ihop ca 30h träning, körde även till mig ett PR i den beryktade Sa calobra backen, tiden landade på 28:05 med en efterhängsen norrman på hjul.

Någon knäppte bild under min färd uppför sa calobra

På påskafton blev det ännu mer lek med spanjorerna denna gång på en 3,5 km lång bana med en lagom lång målbacke där de berömda publik attackerna regnade. Men innan de kunde släppa kalvarna på grönbete blev starten uppskjuten i dryga timmen då de i sista minut kom på att de inte hade någon ambulans på plats. De hann till och med skjuta av starten och lät loppet gå 1 varv tills de stoppade oss vid mål passering och efter de blev det lite gött häng i startfållan innan ambulansen rullade in på tävlingsbanan och vi kunde rulla iväg igen. Högt tempo från start likt ett svenskt gp lopp och attackerna avlöste varandra, tillslut var vi en kvartet som skulle göra upp om de med en klunga flåsande i nacken, mina kyckling lår svek mig och jag fick nöja mig med en tredje plats för dagen.

Jag och Super Carlsson

Chillar

Startfålle häng

Sprätter lite

Efter min semester på Mallorca styrde jag min kosa mot Luxemburg för Volta Limburg classic 1.1 med bland annat BMC med Philippe Gilbert på startlinjen samt 2 andra worldtour lag samt X antal Pro Conti. En stressig klungan skulle ge sig an den 200km långa bansträckningen i den ikoniska Limburg naturen med flertalet backar samma som i Amstel gold race. Racet utspelar sig normalt på samma sätt som alla andra på denna nivån. De går fort första 30 min när den första morgonutbrytningen skall skapas och dagen till ära så var Tv på plats därför änn mer prestige att sitta och få lite välvärd Tv tid . När väl utbrytningen hade bildats blockerar de stora lagen vägen, sedan är de en obligatorisk kiss paus, sedan rullar de på i ett kontrollerat tempo, när det är 60-70 km kvar så ställer sig de stora pojkarna sig på pedalerna igen och klungan blir bara mindre och mindre tills de bara är ett fåtal cyklister finns kvar som skall göra upp om dagens podium. Någonstans efter 160km fick jag kasta in handduken med 70-80 man kvar i klungan, jag rullade sedan till mål tillsammans med några andra slagna hjältar. Jag hade helt enkelt blivit nedtagen på jorden igen efter mina fina prestationer under tidiga våren men väl på den här nivån är de låångt kvar.

Testar frambromsen

Där efter hägrade legendariska Ronde Van Vlaandern Beloften en Nationscup för pojkar under 23 år med Landslaget. Alltid kul att få representera Sverige men jag tycker även att vi har en fin lagkänsla och det är till en vissdel en grupp personer jag trivs bra med tillskillnad från i Differdange där lagkänslan är 0 och person kemin är si sådär. Om vi ska gå till tävlingen så började det med kalas genom att jag prickade rätt och gick iväg tidigt tillsamans 4 andra grabbar och vi fick som mest 5 minuters lucka till klungan när vi väl blir ifatt körda är det en grupp på 10 man där många av de bästa u23 cyklisterna satt med och var helt klart en grupp som kunde hålla hela vägen till mål dock fick vi aldrig igång något riktigt samarbete och till slut blir vi ifatt körda utav klungan. Jag hinner inte åka speciellt långt i klungan innan dagen slutar i misär. Jag sitter och sliter någonstans i mitten av klungan och tittar ner alldeles för länge när jag väl reser blicken är de för sent och jag kör rätt in i en vägkon som avskiljer den stora vägen från cykelbana och i nästa sekund ligger jag på asfalten och krälar. Märker direkt att något är fel med min arm och försöker inte ens att köra vidare. Medans jag sitter där skriker en liten kaxig australienare som jag råkat dra med mig i asfalten något i stil med ” fuck you! I hope that you are hurt” jag säger också några väl valda ord till honom innan han hinner cykla iväg. Därefter följde ambulans till Oudernaardes sjukhus där det blev röntgen och de kunde konstatera en spricka i armbågen med armen i gips lämnade jag sjukhuset och åkte å käka wok.

Jag och gruppen som bryggade upp

Helt omedveten om vad som ska hända 80km senare

Såhär kul är det att köra utbrytning i Flandern

Kul på Hjul

Några händelserika veckor har gått sedan senaste inlägget så tänkte uppdatera er lite om vad som har hänt!

Flög ner till ett regnigt Luxemburg den 4 mars, 1 grad och regn är ju inte alltid de roligaste att cykla i, men jag drar den gamla klyschan de som inte dödar de härdar. Körde mitt rösta race 9 mars i Beligen rättare sagt ett Prokermes i Wanzele, likt alla andra prokermes som jag kört gick de i 250 kmh direkt från start, typ som ett svenskt GP fast i 160-170km… Åkte med i kantvinden 100 km sedan fick jag tacka för mig.

Helgen därpå stundade GP Oster ett regionalt race ganska likt ett kermess i belgien. 120 km stod på schemat och då passade jag på att köra från start kom ivåg både solo och som duo innan tillslut kom loss en grupp med 15 åkare på de 3 varvet utav 13. Dock så var gruppen lite stor så vi bestämde oss för att minska ner den något så de blev hårdkörning ute på varvet efter sisådär halva loppet och kvar var 9-10 herrar. Vi samarbetade bra fram tills näst sista varvet då de än en gång var dags för lite hård körning och tillslut var vi bara 4 man kvar och en av dem var min Lagkamrat Cedric. Med 5 km kvar började vi kontra på varandra och idag var det Cedric som hade turen att bli iväg släppt utav de andra pojkarna, medans vi andra gjorde upp i en rafflande segelbåtsspurt där jag drog de längsta strået med en cykels marginal och kunde stoltsera över mål linjen som 2a. Kort och gott en härlig dag.

Riktiga Podieflickor i LUX

Duo utbrytning med en kollega

Sprätter lite i backen 5 km från mål

På grund av ett avsmalnat tävlingsprogram från laget så här på våren tog jag beslutet att åka ner till Mallorca och anlände hit i Torsdags, största anledning för att komma hit är att köra 3 stycken tävlingar en som gick idag och en imorgon samt en på Påskafton, för att få lite snurr på benen inför de som komma skall.

Dagen till ära började hårt och med en del stjärnor i fältet var jag inte sen på att hänga med när Fredrik Wilman tidigare proffscyklist i Skil-Shimano lade in en bra timead attack efter 5km åkning med på hjul fanns även Sondre Holst Enger från IAM cycling och Albert Torres Team Ecuador, Torres har några bra meriter på Cvet bland annat Världsmästare i Madison 2014 samt 3a i världsmästerskapen i Madison 2016. Så de var ju en minst sagt stark grupp som fick en fin lucka på upp emot 3 minuter som mest. Finns inte så mycket mer att säga vi gick alla runt som man skall för att gå in i sista backen som är 3km från mål där Sondre lägger in en stöt i de brantare partiet men får ingen större lucka då ser jag min chans och försöker med en kontring men de var inget som mina stakars små ben uppskattade så blev inhämtad relativt snabbt. Väl på ingång mot spurten hade jag lite små sura ben och myste in på en 3de plats bakom Torres och Sondre. Hann även med att bättra på brännan i dagens härliga väder. Minst sagt en fin dag!  Har inte hittat så mycket bilder så de får duga med en sålänge!

 

Imorgon väntas de race i Manacor och tänkte att jag ska köra minst lika bra som idag.

Bild på dagens alla pristagare.

Long time no See

Long time no see som man säger men nu är jag tillbaka i cyberspace och ska försöka uppdatera er få som är intresserade om vad som sker och vad som har hänt. Allmänt så går min vardag ut på att Jobba, cykla, äta och sova de först nämnda sker på Cykelmagneten i Falkenberg vilket jag trivs med, jag får komma och gå lite på mina egna premisser vilket funkar utmärkt enligt mig!

Vinterträningen har flutit på bra inga tråkiga förkylningar eller dylikt, har även flytt utomlands i perioder de första vart på Mallorca tillsammans med Pontus Kastemyr, Erik Wallen, Emil Gabrils och Max Wiklund kort sagt ett härligt gäng! Och de andra i södra Spanien rättare sagt Alicante tillsammans med laget. Har även hunnit fått några episka och fostrande rundor på vinter hojen, vad vore en vinter utan lite misär distans i Sverige?! Dessa passen har dock vart mycket trevliga då Edvin och Jimmy och många andra goa gubbar har lyst upp min annars gråa vardag med skratt och skoj!

Ja vad har annars hänt? Jo jag har blivit dumpad av min nu före detta flickvän samt sambo via ett meddelande på jul aftons morgon. Men nu med lite perspektiv på det så var de nog bäst för oss båda. Jag tror starkt på att ”everything happens for a reason” och försöker gå ur detta med de i tankarna. Slut på deppandet nu ser vi framåt!

Då framförhållning och planering inte är prio i mitt luxemburgska lag vet jag inte riktigt när jag kommer dra igång säsongen men de finns på programmet ett Holländsk kantvindsrace den 13 mars med UCI 2.1 kategori. Kanske inte riktigt min kopp av te, men hade vart gött att få dra igång säsongen. Lite längre fram i april hoppas jag på att få åka de 2 första Nations cup loppen Flandern och Cote de Picarde tillsammans med landslaget, och istället för att åka och bli bortblåst i ZLM tour som är den 3 nationscupen så ska laget åka Liege – Bastonge – Liege u23 som jag ser mycket i fram emot och är en av de tävlingarna jag hoppas kunna köra till mig ett resultat på!

De var nog allt för denna gången och försöker uppdatera lite oftare än en gång i kvartalet i framtiden!

Jag och Pontus uppe och borrar i den spanska vinden

Glada grabbar uppe på nått berg  Laget 2016! 

Den Italienska skönheten

Det är dags att säga adjö till årets tävlingshoj! Nästa år väntas som sagt nya utmaningar detta leder till nya prylar och därför säljs denna drömhoj.

Cykeln är använd under året när jag varit i Sverige och är till mestadels tränad på, därför är hojen aldrig vurpad eller dylikt. Detta är absolut den bästa hojen jag haft och den lätta vikten kontra styvheten gör det till den ultimata drömhojen.

Nya däck, kedja samt styrlinda är monterat!
Vikt: 6,6kg
Specifikation
Ram: Wilier Zero 7 med den italienska Tricoloren i lacken Storlek Small
Hjul: Mavic ksyrium alt Durace c35 + 10,000kr
Komponenter: Durace 11 delad
Sadel: Selle italia SLR (ny) alt Specialized Toupe
Styrstam: Pro vibe 120mm
Styre: ITM classic

Cykeln passar personer mellan 165-175 och jag är själv 170
Nypris med C35 hjul är 80000 säljes nu för 40000 svenska kronor.
(29950kr med mavic hjulen alt 42000 med båda hjulparen)

Finare cykel för detta priset hittar du inte på hela begagnat marknaden.
Cykeln finns i skara men går att få till Halmstad.

Ni kan nå  mig på 0734297930 eller lillenbengtsson@hotmail.com

Minst så här snabb blir man om man lägger vantar på denna cykel!

Säsongsavslutning

Säsongs avslutning

Ja då har ännu en säsong kommit till ända och efter mycket strul i början av säsongen utan lag så avslutades den desto bättre i Luxemburg samt med Landslag. Säsongen tog plötsligt slut då jag egentligen skulle varit och tävlat i Indonesien under skrivande stund, men strul med sponsorer gjorde att Organisationen inte hade pengar till att köpa våra flygbiljetter och detta fick vi reda på 1 vecka innan tävlingen skulle ha startat. Så sista tävlingen blev East Bohemia Tour med landslaget, en trevlig tillställning med personer som jag trivs som bäst med. När ledare och cyklister är i topp klass blir det ofta desto roligare att tävla! Min roll där nere var att hjälpa de andra något starkare/rutinerade åkarna i laget, något som jag tror jag lyckades med. Där efter hade jag i tankarna att jag skulle få ihop en fin fin träningsperiod mellan tävlingarna för att sedan komma i fin form till Indonesien. Så blev det också bara att den sista lilla detaljen missades och de va tävlingen. Så istället för att köra UCI lopp i Indonesien så åkte jag hem och körde Skaras öppna klubbmästerskap.

Nu laddar jag om till nästa säsong och är motiverad till 101%, jag ska ta med mig den rutinen jag samlat på mig under året och utvecklas ännu mer till nästa år. Med en disciplinerad vinterträning så tror jag att de finare resultaten står och gläntar på dörren. Jag kommer även under nästa säsong köra för Differdange, de har överlägset bäst tävlingsprogram vilket gynnar mig.  Men först ska jag ha lite säsongs vila!

Ha d gött!

Utbrytning på Prokermess i Geradsbergen!

Laget på East Bohemia Tour!

Antwerpen Havenpijl och lite Prokermess

Tävlingsdagen började med ett relativt tidig uppstigning 07.00 tryckte i mig lite musli och yoghurt innan jag satte mig i Team bussen tillsammans med lagets polack och team ägaren den beryktade Gabbriell Gatti. Vi hade det trångt och mysigt med 3 personer i framsättet de 3h vi hade till Antwerpen. Väl framme så skede det sedvanliga, lätt lunch, ombyte, Lagpresentation och sedan start. Loppet startade som vanligt här i Belgien med full gas första timmen blev i 47 kmh dock så fick inte någon grupp lucka till klungan. Vi skulle köra 2 stora varv som var 50 km vardera med inlagda kullersten sträckor på 400 och 1100 meter till min lycka fanns det en cykelbana bredvid som jag hoppade upp på och seglade förbi de andra medens de slet. Efter våra 100 km på den stora loopen så skulle vi ge oss in på avslutnings varvet som skulle köras 7 gånger. Till slut när vi går in på små varven var det en grupp som kom iväg och vi var inte representerade från laget så de var bara till att gå upp i spets och hjälpa till med dragjobbet. Vi lyckades köra ifatt gruppen med några kilometer kvar och det blev en stor klung spurt där Litauen Aidis Kroupis vann medens jag rullade in på en 77 plats i klungan. Sedan väntade en kall dusch i en Belgisk sporthall för att sedan sitta i den trånga bussen tillbaks till Esch.

Antwerpen Havenpijl

Heusden korse (prokermess)

Ungefär samma uppladdning som inför Antwerpen Havenpijl, skillnaden var att vi fick åka i den stora team bussen med 10x mer utrymme så resan till Heusden var inte riktigt lika mysig som till Antwerpen men desto behagligare. På plats gör man likt ett vanligt kermess man går med sina 5 euro till den lokala puben lämnar in sin licens och sin 5 euro och man får ut en nummerlapp i utbyte, svårare än så är det inte. Loppet började till ovanligheten i lugn takt tack vare en vurpa under mastervarvet, så det blev ytligare ett varv innan de belgiska tjurarna skulle bli släppta på grönbete. Och när väl mastern visar den gröna spaden går det i 55 och det saktar inte ner förens man har korsat mållinjen efter 23 varv x 7.3 km. Jag placerade mig i mittersta delen utav klungan under den första timmen av loppet, sedan började jag avancera placering för placering tills jag var i topp. Väl i toppen blev det ett antal utbrytningsförsök, till min lycka får en av attackerna en 10 sekunders lucka tillsammans med Iljo Keisse från Etixx och Kenny De Haes från Lotto + lite grabbar från Wanty Groupe goubert, Topsport Flandern samt Wallonie Brussel dock så var 10 sekunder de mesta vi fick och någon minut senare var vi inhämtade och så där forsätter det fram tills vi kört ungefär 130km av de 170 km långa racet, krafterna börjar då tryta och jag tappar placering för placering tills jag infinner mig bland de sista tappra själarna i den desarmerade klungan, där nere håller jag mig tills det är dags för målgång och jag trampar mig i mål med ”the böunch” som den lokala speakern hade sagt. Väl i mål stannade klockan på 3:37 vilket ger över de 170 km långa loppet en snitt fart på si sådär 47kmh.

Nu laddar jag vidare och ser framemot GP Zottegem 1.1 den 18 augusti där kan det mycket väl bli så att man får tugga styrlinda tillsammans med proffsen igen. Tills dess får ni försöka underhålla er själva.

Sliter lite

Umgås lite med kollegor.

Första halvan

Ojoj nu har det gått en väldans massa veckor innan de uppdaterades här så tänkte slänga in en relativt lång roman för de som är intresserade. Så vi börjar väll typ där jag slutade förra gången jag hade på något sätt kört in mig på skara cykelgymnasies tempolista. Efter detta följde scandinavian race veckan innan race hade jag känt mig katastrof dålig och efter att ha cyklat 20 min på torsdagen vände jag hem. Men på något sätt så hade kroppen vaknat till liv fram tills lördagen. Loppet utvecklades till en början som vanligt en morgongrupp går iväg och intensiteten på tävlingen sänks, skillnaden denna gången var att Team treberg började attackera redan efter 70-80 km och sedan gick det i ett fram tills målgång. Jag satt med i första gruppen på 10-12 personer och lyckades spurta in på en 6e plats vilket jag var super nöjd med för stunden. Efter några veckors filosoferande är jag inte helt lika nöjd med min 6e plats. Jag fegade alldeles för mycket och satt och var nöjd över den situationen jag hade och spelade inte de korten jag hade rätt, orutinerat med de sånt man lär sig av. Dagen efter var det Skandis GP kände att gårdagen satt kvar i benen, satt med i ”klugan” och gjorde några sprinter uppför slottsbaken sen sa både huvud och ben nej när jag insåg att de var 20 varv kvar.

Scandinavian race 1.2

Dagarna efter spenderades i bil ner till luxemburg väl där nere fick jag reda på att min UCI licens inte ens var inlämnad så blev ett ofriviligt tävlings uppehåll men blev lovad att få köra 2 prokermess 2 veckor senare men så blev inte fallet fick förklaringen att jag skulle få ta mig till tävlingarna på egen hand vilket inte nämndes under de första samtalen. Så fick ta första bästa flyg hem till Sverige och stod på startlinjen till Marcello bergamo cup 3 dagar på den jylländska slätten skulle bli en bra tränings helg men slutade med matförgiftning. En natt på ett danskt b&b dass var inte de jag hade tänkt mig men det är smällar man får ta.

Efter helgen i Danmark åkte jag upp till skara för att tillslut göra mig kvitt med de jag hade kvar i skolan och fick missa chansen att köra 2 riktigt fina franska 1.1 lopp. Men kände att jag ville ha skolan överstökad så jag kunde ha fullt fokus på cyklingen. Efter detta depå stopp i Sverige var det ner till luxemburg igen i tron om att få köra Slovakien runt och Krajem vina de första loppet ställde laget in av någon anledning och krajem vina ställdes in av arrangören. Men istället fick jag köra ronde van limburg 1.1 blev en bra dag på cykeln första timmen gick i 46kmh i snitt tills dess en utbrytning kom iväg sedan lugnade det ner sig och de bjöds på både pissepaus och lunch i form av bars, muffins, våfflor och andra sötsaker. Sedan med 14 mil kvar tryckte lotto soudal ner gasen i botten på ett av pavé avsnitten och jag stod som en telefonstolpe efter halva avsnittet, rullade med i en gruppetto till mål där vi blev avplockade efter 170 km. Helgen efter stundade Circuit wallonie tävlingen var av andra uci kategori detta gör inte tävlingen lättare än föregående helg, det går i ett från start till mål 180km abloc missade första gruppen som kom att hålla till mål men satt med i grupp som sedan bryggade upp till utbrytningen men jag fick tillslut kasta in handduken efter 130km även denna gång på ett utav pavé avsnitten. Rullade senare in i en grupp som 40de man och var en av de sista som kom i mål utav 140 startande.

Ronde van limburg 1.1

Circuit wallonie 1.2

Veckan efter var de Svenska mästerskapen på schemat med Tempo på torsdags kvällen, gjorde ett helt ok lopp en 22a placering och runt 46 kmh i snitt är helt okej för en kille på 57 kg. Hade även den mirakulöst överlevande Bure bussen som servicebil med bures egna mekaniker Jonas ”mr carlsberg” Thomander som chaufför vilket kanske gav mig en extra push. Dagarna mellan tempot och linjet spenderades med trevliga aktiviteter som, rull av bana, käk på sibylla, go kart körning och mini golf! Söndagens linje lopp blev en hård historia med noll ansvar från något lag och attackerna haglade och tillslut gick det iväg en grupp med 10 talet cyklister där Edvin Tholin satt med. Så satte mig lite längre bak i klugan käkade lite och näst sista gången upp för Gesunda blev det hård körning och väl nere på platten haglade attackerna och tills slut kom jag och Edvin Wilson från Joker bakifrån med massor av fart och fick direkt en bra lucka, Vi gnetade på bra trots att Edvin fick dra 75% så slet jag som ett djur bara att hålla hjul på denna åkstarke man tillslut bryggar Tobias Ludvigsson och jag fick slita ännu mer för att kunna hålla hjul som tur var benådades jag det mesta drag arbete gick fram och direkt till sidan. När vi går in sista gången i Gesunda har jag haft 189 i snitt puls de senaste varvet och blir tvungen att slå av på takten medans Edvin och Tobias seglar iväg meter för meter ser jag u23 tröjan försvinna från mitt sinne, nerför Gesunda trycker jag i mig 2 gels och försöker hålla lite tryck men det är lönlöst jag väntar in den bakomvarande gruppen på 13 personer. Vi går in på små varven och jag hinner återhämta mig något men orkar inte gå med när Gustav Höög sätter in sin sitta attack uppför målbacken och jag hamnar i en grupp som spurtar om 15 platsen och jag rullar in som 16 man. Ett helt ok reslutat men hade jag bara kunnat sitta med sista gången uppför Gesunda hade jag kunnat utmana Ludvig Bengtsson om U23 tröjan och en topp 10 placering.

Blev inga bilder under SM så bjuder på en gammal

Efter SM blev det flyg ner till luxemburg för att köra ett UCI 1.2 race i Frankrike Paris – Chauny blev en kort histiora för egendel en krash tidigt i loppet satte stopp för mig. Timmarna efter loppet blev dock desto mer stressiga då jag och Pontus skulle ta oss ifrån Chauny där målgången var till Paris för där sedan ta ett flyg till Köpenhamn och sedan till Halmstad sova 3h sedan åka bil till Tidaholm och köra prolog i U6 dagars. Vi lyckades och U6 blev en bra träningsvecka och inte mycket mer krascher och dåliga ben gjorde att resultaten blev lidande.

Någotslags utbrytning försök under u6

Tiden efter blev det 2 skånska gpen och 1 linjelopp, Gp loppen gick godkänt medens motivationen för kantvinds körning är låg blev Ringenloppet en kort historia körde 80km sedan satte jag mig i bilen och åkte och körde lite Go-kart istället med min trogne vapendragare Simon Pedersen.

Höllviken Gp

Höllviken Gp

Höllviken Gp

Höllviken Gp

Det som har läst hela denna romanen skall ha en Guld stjärna och jag skall försöka vara lite mer aktiv med bloggandet de kommande veckorna.

Mina cyklar

Ja nu ska ni få läsa om något så intressant för prylnissen, som rubriken lyder skall jag här med bild och text utförligt presentera mina cyklar!

Vi börjar med min riktiga tävlingshoj.

Ram: Wilier Zero 7 med en skön den italienska tricoloren som färgschema, storlek Small och vikten sägs skall ligga på under 700gram därav namnet

Växelkomponenter kommer från topp till tå från Shimanos värsting grupp durace med mekaniska växlar mekansika?!?! Kanske ni tänker då, inte för att jag har testat di2 fullt ut men jag känner att själva känslan med växlingen skulle försvinna och strular det med di2 så skulle jag inte ha en aning om hur man skulle lösa det.  172,5 långa vevarmar och 53/39×11/25 i utväxling.

Styrkombo: ITM classic styre och en Pro vibe syrtam med 10 graders lutning självklart så är den slammad inga spacers eller onödiga styrhuvuden här inte. Självklart toppar jag alltid av med en trevlig styrlinda med sköna vibes.

Sadelkombo: Ritchey superlogic carbon 27,9 mm stolpe och Specialized toupe sadel den smala modelen med aluminium rails.

Pedaler: Smutsvita look keo 2 som kompletteras med looks gråa klossar.

Tävlingshjul: Shimano durace c35 med continentals competion 25mm tuber (bästa däcken om du frågar mig) vikt: runt 1300gram

Träningshjul: Mavic aksium med mavics egna skit däck (sämsta däcken om du frågar mig) vikt runt 1 ton.

Reservhoj!

Ram: Wilier cento 1 sr vikt med integrerad sadelstolpe 1100gram lacken är svart i basen med lite skönt gröna stripes.  Även denna ram i storlek small.

Växelkomponenter är från en riktigt blandlåda allt från Sram red till Sram rival och FSA.

Styrkombon: Specialized aluminium styrstam med 17 graders vinkel och ett Ritchey compact styre. Även denna hoj toppas med en schysst styrlinda

Sadelkombo:  Integrerad stolpe med en specialgjord klämma ifrån Ritchey som toppas med en Selle italia SLR liknande sadel som låg och skräpade i Cykellokalen.

Pedaler: Svarta look keo classic.

Hjul: Campagnolo Shamal vikt runt 1500 gram.

MTB

Ram: Look direkt importerad från aliexpress självklart är det är en 26tummare (29ers are gay!) storlek small.

Växelkomponenter: Även här ett ännu värre ihopplock av allt möjligt shimano, sram, fsa, kinaskit.

Gaffel: Som alla vet är det gaffeln som gör mountainbiken utan gaffel är man körd, helst ska man både ha fram och bak gaffel men eftersom jag är så pass urdålig på mtb räcker det med en där fram. Original satt de på en manitou gaffel från -00 som var lika sumpig som en 10 månaders gammal tvättsvamp därför gick Cykel-center i motala in och sponsrade mig med en härlig gaffel från Fox.

Styrkombo: Styrstam i aluminium direkt importerad från china som väger ett halvt ton efter de har jag toppat med ett Aluminium styre som är något lättare än styrtappen men inte mycket. Det hela avslutas med ett par röda handtag från specialized

Sadelkombo: För att få ut den bästa styvheten ur denna hojen så är såklart sadelstolpen integrerad och för tillfället finns det ingen sadel på detta vrålåket.

Pedaler: Shimano SPD det tyngsta jag har skådat även toppade med lite rost efter att ha gått som vinterpedaler i några år.

Hjul: Newultimate med en härlig vit fälg och nav med svarta ekrar, för att få ut den bästa åkkänslan kör jag såklart tubdäck från Dugast och geax.

Tempohoj

Ram: Wilier twinblade en trevlig mix av matt och blank svart toppat med vita och röda detaljer i lacken.

Växelkomponenter: Rakt igenom Shimano Ultegra (på tempocykeln önskar jag att jag hade di2)

Styrkombo: Visions värsting styre med wilier egna specialgjorda styrstam.

Sadelkombo: Wiliers egna specialutformade aero stolpe med ritcheys concor sprint sadel.

Pedaler: Svarta/vita look keo 2

Hjul: Fram kör jag ett Easton ec90mm med Continental competion 22mm tub , Dischjul från reynolds som är strippat från stora dekaler allt för att spara vikt,  sitter ett Continental tempo 19mm däck på.

Avhandling

Tjenare nu var det ett tag sedan sist.

Det har hänt i en hel del under tiden som kan vara värt att nämna.

För er som är intresserade utav Landslagsuppdraget hänvisar jag till velos artikel: http://www.velo.se/cykling/u23-vm-fiaskoartad-insats-av-svenskarna-kompletta-resultat/ jag var helt enkelt inte tillräckligt bra förtillfället att vara med att tävla mot världens bästa u23or. sedan att toppa detta med en heldel otur vid fel ställen resulterar i fiasko.

Nu till det positiva! I veckan skrev jag på för ett continental lag som är beläget i Luxemburg Team Differdagne-losch fick förfrågan några dagar innan hammarö så det har varit snabba puckar. Att inför säsongen sitta laglös till att gå till ett av europas mest rutinerade continental lag det är något som glädjer mig enormt. Detta är en chans jag kommer ta tillvara på till 101%. Efter Skandis helgen bär det av neråt mot sydligare breddgrader för att fullt ut satsa på cyklingen. En av de bättre sakerna med laget är att min trogne dalahäst också kör där så jag inte blir helt ensam bland letter, polacker, luxemburgare, fransmän och belgare.

Dalahästen från urskogarna i Falun i Differdange tröja

Förra helgen befanns jag mig i de värmländska skogarna för att köra kaos 3 dagars också känt som Hammarö 3 dagars etapperna går prolog – tempo – GP – Linje de två först nämnda etapperna bestod av ett enda stort kaos med bilar och bussar på banan fick minst 3 gånger bromsa eller väja för bilar per etapp. GP loppet var helt ok tills det kom in en stor gul buss på tävlingsbanan trots denna lilla insedent så klarade vi alla oss bra och som vanligt blir det en klungspurt på slutet  där Gustav Höög drog det längsta strået och segrade. För egendel la jag in någon attack på slutvarven utan något större resultat sedan rullade jag med in i klungan i mål vilken placering vet jag inte eftersom resultatlistan har inte dykt upp ännu. Linjeloppet var som vanligt en platthistoria så oddsen för vinst var relativt hög så satt med och lekte lagtempo med treberg i spets störredelen av dagen för att sedan gå med i en utbrytning som inte höll då Hymer helst vill ha hela start elvan med i utbrytningen annars kör dem inte. Vad det blev för placering i totalen vet jag inte precis som jag nämnde innan så finns det varken resultat från gp eller linjelopp publicerade. Men kan tänka runt 15:de.

Har även hunnit med att slå in mig på skaras tempotest topp 10 lista som toppas utav Thomas Lövkvist slog in mig på en 3:de plats på tiden 42:49 på den 34km långa banan och petade ner Fredrik Ludvigsson till en 4:de plats.

Ciao!